Midnattsändringar och morgonskiss

I helgen har Sebastian äntligen officiellt flyttat till Mantorp. Adressen är ändrad och Örebro-bostaden är tömd och överlämnad. ÄNTLIGEN! Efter att ha spenderat större delen av vår söndag med att packa upp hans påsar (japp, han flyttar i påsar och inte kartonger) började vi känna oss klara vid midnatt. Då kom det fram både te och husritningar.

Vi har inte direkt kikat eller diskuterat ritningarna på senaste, de har helt enkelt fått marinera. Att Sebastian har packat i flera dagar och jag har suttit i en tyst bil i flera timmar senaste veckan har gjort att vi kan se huset med nya ögon. Framsidans fasad har skavt för oss och inte känns välkomnande på det sättet som vi vill. Problemet har varit fönster- och dörrplacering, något som påverkas av rummen på insidan. Vid ett på natten kände vi att vi började närma oss en lösning; En spegelvändning av hallen så att ytterdörren flyttas, addering av ett smalt fönster i skafferiet, en annan farstu och en förlängning av huset med en halv meter gör hela skillnaden.

Jag har varit emot att ha smala fönster på vårt hus, men jag tycker att det kompletterar det bredare fönstret som är ovanför entrédörrarna. Vi har symmetri med fönstren längst ut på fasaden när vi dessutom förlänger huset, och så har vi asymmetri med två fönster som är i annan form. Vi lurar ögat att tro att entrén är mer i mitten av huset än vad den egentligen är.

S: ”Vill du vara lite fancy kan du skriva ”trompe-l’œil” som rubrik.”
C: ”Ursäkta?”
S: ”Det är franska för att lura ögat.”
C: ”Hur tusan vet du det?”
S: ”Jag är Ernst son älskling, då kan man sånt.”